Bokdagar i Dalsland 24-27 juli 2024

Lena Andersson romandebuterade 1999 med barndomsskildringen Var det bra så?, som fick mycket uppmärksamhet för sin klara, humoristiska och kritiskt granskande blick av hur samhället sett på och behandlat Stockholms förorter och dess invånare från sjuttio- och åttiotalen och framåt. År 2013 tilldelades hon Augustpriset för Egenmäktigt förfarande, som redan betraktas som en modern klassiker. Nu är hon aktuell med Augustnominerade novellsamlingen Studie i mänskligt beteende. Hon är även uppmärksammad krönikör i de stora svenska dagstidningarna och är ständigt aktuell i samhällsdebatten. Bokdagar i Dalslands evenemang har hon besökt flera gånger, senast vid en författarkväll på Åmåls stadshotell våren 2019.

Sami Said debuterade med kritikerrosade romanen Väldigt sällan fin 2012. För den tilldelades han Katapultpriset och Stora läsarpriset. Han nominerades även till Borås Tidnings debutantpris. 2013 utkom hans andra roman, Monomani. I augusti samma år var han Sommarvärd i P1 och framträdde på en av Bokdagar i Dalslands författarkvällar, som blev fullsatt och där det framkom att han delvis växt upp i Åmål. 2019 medverkade han på sommarens Bokdagar med Augustnominerade romanen Människan är den vackraste staden, som också nominerades till Nordiska Rådets Litteraturpris. I sommar gästar han återigen litteraturfestivalen Bokdagar i Dalsland med en Augustnominerad roman, nämligen aktuella Satansviskningar.

Henrik Berggren är historiker och journalist. Han har varit kulturchef och ledarskribent på Dagens Nyheter och har också skrivit en rad verk om svensk 1900-talshistoria, som: Är svensken människa? Gemenskap och oberoende i det moderna Sverige (2006, med Lars Trädgårdh), Underbara dagar framför oss. En biografi över Olof Palme (2010), Dag Hammarskjöld: att bära världen (2016), 68 (2018) och Historien om New York (2019). Han är även författare till historiska thrillern Det röda arvet (2014), om spanska inbördeskriget. Och nu är han aktuell med tredje och sista delen i trilogin Landet utanför – Sverige och kriget 1943-1945, som Augustnominerats och som han gästar sommarens Bokdagar i Dalsland med.

Lars Lerin anses vara Nordens främsta akvarellmålare och är känd för sin enastående begåvning och produktivitet. Han har numera en egen konsthall – Sandgrund Lars Lerin i Karlstad. Lars är även en begåvad författare med en helt egen stil, en nära och stark gestaltande berättandeform, inte sällan med dokumentära inslag från då och nu. I Lars Lerins skrivande möts livet och konsten i en helhet, precis som i hans målningar, och han har sedan sin debut 1983 med Utpost publicerat över femtio verk i bokform. Lars tilldelades Augustpriset för Årets svenska fackbok 2014 för sin bok Naturlära, och han är hedersdoktor vid Karlstads Universitet, en titel han tilldelats för sitt stora konstnärskap både som författare och bildkonstnär. 2016 ärades Lars Lerin med den kungliga medaljen Litteris et Artibus för framstående konstnärliga insatser som författare och konstnär, samt tilldelades två Kristallen-statyetter för programmet Vänligen Lars Lerin (SVT), Årets livsstilsprogram samt Årets manliga tv-profil. 2019 tilldelades Lars Lerin Visa vägen-priset i kategorin Årets eldsjäl. 2022 tilldelades han Mårbackapriset, som vartannat år delas ut till en person som verkat i Selma Lagerlöfs anda.

I februari 1978 kommer en ung Lars Lerin för första gången till Lofoten. Han är där för att måla, men möter kärleken och blir kvar i tolv år. I denna bok möter målningar och skisser personliga betraktelser om årstidernas danser, livets villkor, längtan, oro och gråskalans rikedom. Där och då föddes det Lerinska ljuset. Detta skildras i bild och text i aktuella boken Lofoten, som han besöker våra Bokdagar med.

2015 gästade han sommarens Bokdagar i Dalsland, orsakade en av de längsta köerna i Bokdagar i Dalslands historia och Gamla kyrkan fylldes till sista plats.

Ingvild H. Rishøi är en av Nordens främsta novellister och romanförfattare. För sina tre novell­samlingar La stå (på norska 2007), Historien om Fru Berg (Flo, 2023) och Vinter­noveller (Flo, 2018) har hon bland annat vunnit Brage­priset, Sultpriset, Kritikerpriset och P. O. Enquists pris. Den svenska översättningen av Vinter­noveller tilldelades 2019 Kulturhuset Stads­teaterns internationella litteratur­pris.

Både Vinternoveller och romandebuten Stargate. En julberättelse (Flo, 2021) har fått en bred och hängiven läsekrets i Sverige och är på god väg att nå status som moderna klassiker i sina genrer. Boken filmatiseras just nu med manus av Rishøi. Den kommer upp på biograferna 2025.

Rishøis böcker är översatta till femton språk.

Hon framträdde på Bokdagar i Dalslands Nordiska Novelldagar på Sagabiografen i Åmål 2017 innan någon av hennes böcker ännu översatts till svenska och sålde ändå slut på alla exemplar av Vinter­noveller. I juli 2018 var hon och hennes man, författaren, översättaren, musikern och skrivpedagogen Jørn Henrik Svaeren AIR Litteratur Västra Götaland-stipendiater i Bokdagar i Dalslands Nordiska Litteraturhus i Åmål.

Till sommarens Bokdagar i Dalsland kommer hon med senaste boken översatt till svenska, novellsamlingen Historien om fru Berg. Boken har bland annat nominerats till Bragepriset i Norge och hyllats av svenska kritiker.

Maria Zihammou är frilansande journalist och matkreatör, bosatt i Göteborg.  Hon lagar gärna färgstark mat med grönsaker i säsong. I hennes inspirerande köksfilosofi är råvaran utgångspunkten, matlagningen är enkel och maten en njutning att äta.

Trots att hon är mycket produktiv och uppväxt i Åmål och gör hon först i sommar sin debut på Bokdagar i Dalslands scen. Till Bokdagarna i juli kommer hon med uppföljaren till omtyckta Vego till vardags. Den nya boken, Vardagsvego – Snabbt, enkelt, budget, allt-i-ett, kommer i slutet av mars. Hennes härliga recept gör det enkelt att bjuda på färgstark mat med grönsaker i säsong och överraskande smakupplevelser – det handlar om maximalt med smak och minimalt med krångel.

Det här är Marias nionde kokbok, enkel och lättlagad vegomat med smaker från hela världen.

Philip Teir är uppvuxen i Jakobstad och bosatt i Rödbergen i Helsingfors. Han arbetade som kulturchef på Hufvudstadsbladet åren 2009 – 2014 och är sedan hösten 2014 fri författare och skribent. Han har redigerat antologier om manlighet och Österbotten, och syns ofta som skribent på svenska kultursidor.

Philip Teir har studerat filosofi och Nordisk litteratur vid Helsingfors universitet.

Han har tidigare skrivit novellsamlingar och romaner, som har översatts till flera språk. Teir är välkänd hos Bokdagar i Dalslands publik, efter att ha medverkat vid Nordiska Novelldagarna. Nu återkommer han med boken J&B – Scener ur ett skenäktenskap, där han intervjuat Jörn Donners änka Bitte Westerlund, hennes söner och vänner. Westerlund gör honom sällskap på scenen på sommarens Bokdagar i Dalsland i ett samtal om boken.

J&B. Scener ur ett skenäktenskap. Änkan på jakt efter sanningen om Jörn Donner

Bitte öppnar Jörns dator för att leta upp hans utländska kontakter. I hans mejlkorg hittar hon 520 mejl som Jörn och H skrivit till varandra. Hon läser dem alla; hon kan inte låta bli.

Hela Finland kände till Jörn Donners och Bitte Westerlunds förhållande. Men kände Bitte sin man?

Bitte, som är nästan 30 år yngre än Jörn, ställs inför hans många hemligheter först efter hans död. Hon inleder en utforskning av den nästan 40 år långa relationen. Jörn var känd inte bara för sin kaxighet utan också för sina relationer med kvinnor. Hur många var de egentligen? För första gången drabbas Bitte av svartsjuka och besatthet. Vad var det för ett äktenskap hon levde i?

Bitte läser böcker, brev, besöker arkiv och kontaktar folk som kände Jörn. Samtidigt minns hon barndomen på landet, studieåren, tiden i Los Angeles, livet i Bromarv och komposten som Jörn hatade.

För boken har Philip Teir intervjuat Westerlund, och hennes söner och vänner.

På sommarens Bokdagar i Dalsland samtalar Teir och Westerlund om boken.

Har kallats Sveriges mest optimistiske journalist och i decennier beskrivit världen för oss i böcker, tv-filmer, reportage och radioprogram. Han är hedersdoktor vid Lunds universitet och en uppskattad berättare och Sommarpratare. 60- och 70-talen ägnade han åt Asien. Därefter var han bosatt i södra Afrika, Rwanda och Etiopien fram till 2008. Hans Kalahari-serie om människans ursprung har sålt i nästan 100000 exemplar. 2011 blev han nominerad till Augustpriset för sin bok Skymningssång i Kalahari.

Våren 2015 kom Vårt inre Afrika, en film- och fotoexpedition Lasse Berg gjorde tillsammans med fotografen Carl Douglas genom Afrika i den mänskliga evolutionens spår.

Tidigare har han gett ut den prisbelönade boken Gryning över Kalahari : Hur människan blev människa som sålt i nästan 60 000 exemplar och nu även finns översatt till engelska. Därefter följde Skymningssång i Kalahari, som utkom i februari 2011 och nominerades till Augustpriset. I mars 2014 utkom den tredje och avslutande delen i Kalahariserien, Ut ur Kalahari : Drömmen om det goda livet.

2019 släppte han Ändå inte försvunnen – Om sorg, tröst och att vara människa (pocket 2020).

Våren 2024 är han aktuell med Tillsammans – Människan som människans räddning, där han utifrån sina egna unika erfarenheter som rapportör från ett halvsekels vistelser i Asien och Afrika, där tre fjärdedelar av mänskligheten bor, och sin inblick i krig, tyranners världsbild och massvält, samt i en mänsklighet som fick det allt bättre, försöker förklara samtiden. Lasse Berg vandrar med hjälp av bioarkeologer och bushmanvänner i fotspåren av vår afrikanska uppväxt och ser bilden av vårt ursprung framträda. De enskilda drag i vår medfödda natur som kan bli vår undergång – eller vår räddning. Som kan skapa vågor av folkmord eller leda oss mot en bättre tillvaro.

Han är även aktuell med återutgivningen av sina prisbelönta och omtalade böcker om hur människan blev människa, Gryning över Kalahari och Skymningssång i Kalahari, som ges ut i danskt band våren 2024.

Lasse Berg tycker allra bäst om att ligga i den afrikanska bushen, titta på stjärnorna och höra hur det prasslar i gräset.

Berg har medverkat vid Bokdagars evenemang flera gånger, senast han besökte oss var på en författarkväll 2014.

Författare och mångårig medarbetare på Aftonbladet. Han har fått Stora journalistpriset två gånger 2000 och 2021. 2007 mottog han Publicistklubbens Guldpenna.

Peter Kadhammar har gett ut nio böcker, det här blir hans tioende och debut som skönlitterär författare.

Maos hibiskus är en underhållande och rasande samtidsskildring i thrillerformat om lojalitet, politik och krafterna som styr våra liv. Boken har hyllats av en rad kritiker.

”Mycket underhållande, mycket välskriven… den sticker ut”, menade Leif GW Persson.

”Som thriller fixar Maos hibiskus besiktningen med beröm. Intrigen lunkar smidigt på och går i lås på de sista sidorna, dystert à la neo noir”, skrev Sven Olov Karlsson i Expressen.

Och Tidningen Vi:s recensent tyckte bland annat: ”Hans deckare är inte bara spännande. Den är också en tänkvärd och rätt sorgsen historia om idealism, krossade illusioner och girighet på högsta nivå.”

Peter Kadhammar är uppvuxen i Säffle och debuterar vid Bokdagar i Dalslands evenemang.