Bokdagar i Dalsland 2025

Kalle Lind kallar sig diversearbetare i kulturbranschen. Han har skrivit runt tjugo böcker och i de flesta genrer: facklitteratur, personporträtt, krönikor, tevemanus, sketcher och scenföreställningar. Lind har även skrivit skönlitterärt tidigare, men Systrar bröder och andra problem är hans första egna roman.

Om boken: Malmö, julen 2023. Manne har allt. Vacker fru, fin våning, förtjusande dotter. Han har också en komplicerad relation till sin tonårsson från ett tidigare förhållande, ett envist tryck över bröstet och en syster, Minna. Minna har egentligen också allt – en dotter, ett ex, en älskare. Men framförallt har hon något Manne saknar: förmågan att vara ärlig mot sig själv. Och mot sin omgivning – vilket Manne tycker att hon är lite väl ofta. Fast egentligen undrar hon bara vart Manne tog vägen i Mannes liv. Hon ser ju att allt inte är fina fisken och finemango.

En roman om vardagen, ångesten, kärleken och familjen: den ursprungliga, den valda, den som kallas bonus. Och om en pappa som svek och en son som aldrig skulle göra som han.

Romanen försläpps på Bokdagarna, där han samtalar om den och om sitt författarskap.

Smarta, modiga och oemotståndliga. En grupp kvinnor i Stockholm bestämmer sig för att utmana mansväldet. De rör sig mellan hetsiga tidningsredaktioner, kungamiddagar och krigszoner. Det blir början på deras banbrytande stordåd och svindlande resa genom svenskt 1900-tal. Men det handlar lika mycket om livslånga vänskapsband. Om att bära varandras hjärtan genom sjukdomar, otrohet, förbjuden kärlek och missbruk. Det här är historien om Ligan – Klarakvarterens blodsystrar.

Efter den Augustprisbelönade ”Ett jävla solsken” är Fatima Bremmer tillbaka med en gripande kollektivbiografi om ett radikalt kompisgäng som banade väg för en genomgripande förändring av samhället, vilken hon besöker Bokdagarna med. Boken, som kommer i april, är hennes första efter ”Ett jävla solsken”, som har sålt i över 200 000 exemplar och som hon gästade Bokdagarna med 2019.

Mångsidiga och flitiga författaren och journalisten Anders Rydell har gett ut böcker om såväl Pirate Bay som om pumpor och om stölder och förstörelse av kulturarv. 2013 utkom han med boken Plundrarna. Hur nazisterna stal Europas konstskatter som 2014 nominerades till Augustpriset i kategorin Årets fackbok, följd 2015 av Boktjuvarna. Jakten på de försvunna biblioteken. 2018 förbjöds boken i Ukraina på grund av en skildring av pogromer riktade mot judar i Ukraina efter ryska revolutionen.

2022 gav han tillsammans med Alva Herdevall ut boken Modern självhushållning som samma år utnämndes till Årets bästa måltidslitteratur alla kategorier av Svenska Måltidsakademien. 2023 gav han tillsammans med journalisten Jesper Huor ut boken Förgör de falska gudarna. Palmyra och kriget mot kulturarvet. Han har varit kulturchef för Hallpressen i Jönköping, är kritiker för Svenska Dagbladet och redaktör för tidskriften Författaren. Nu är han aktuell med kritikerrosade Stulen musik: nazisternas plundringar och musik som motstånd, som han gästar Bokdagarna med vid sitt första besök på våra evenemang.

Debut på Bokdagarscenen gör även Hanna Olvenmark. Hon har sommarhus i Dalsland, är dietist och hängiven snåljåp. Sedan 2015 driver hon bloggen och instagramkontot Portionen under tian med närmare en kvarts miljon följare och tusentals besökare varje dag.

I december 2018 släppte hon succékokboken Portionen under tian: Bra mat för dig, din plånbok och planeten som sålts i över 80 000 exemplar och som sedan följdes upp av Portionen under tian: 300-kronorsveckorna året efter.

Våren 2021 kom Portionen under tian: Äta ute, hösten 2024 är hon aktuell med Portionen under tian – Mellanmålen och i maj 2025 kommer Stora kokboken med billig mat – en samlingsbok av hennes tidigare kokböcker, toppad med nya texter och recept.

Psykolog och Augustprisad författare, som skrivit en rad uppmärksammade böcker barn, unga och vuxna, varav två även filamtiserats. Tillsammans med Mats Strandberg gav hon här om året ut ”Monster i terapi”, där de blandade skönlitterärt berättande med att placera klassiska litterära monster som Doktor Jekyll och hans mörka sida, Mister Hyde, Frankensteins monster och Dorian Gray på terapisoffan. Ett liknande grepp använder hon i nya romanen, ”Hämndprojektet”, där sexuella övergrepp i skönlitterär form blandas med psykologiska faktaresonemang om hämnd. I sommar gör hon med boken Bokdagardebut och möter synnerligen Bokdagarbekanta författaren Kenneth Hermele och hans aktuella Den vilda rättvisan: Judisk hämnd efter Förintelsen.

Synnerligen Bokdagarbekant författare, som senaste åren framträtt med böcker om Hanna Arendt, Golda Meir och judiskt motstånd på såväl judiska salongkvällar som Bokdagar i Dalsland. Hans nyutkomna ”Den vilda rättvisan – judisk hämnd efter Förintelsen”, som efter Hamas blodiga terrorattack på israeler den 7 oktober 2023 och Israels skoningslösa svar förstås är skrämmande aktuell och har mötts med idel hyllningsrecensioner.

Journalist, författare och historiker. Hon slog igenom som författare med den självbiografiska Mig äger ingen, som blev en stor publikframgång och nominerades till Augustpriset 2007. Hon har även bland annat skrivit Populistiska manifestet (2019), tillsammans med Göran Greider, och den uppmärksammade dagboken Året med 13 månader (2020). Mellan 2009 och 2019 var Åsa Linderborg kulturchef på Aftonbladet. Idag är hon senior reporter på samma tidning.

Hon har tidigare medverkat vid en av Bokdagar i Dalslands författarkvällar 2008 och nu gör hon alltså sitt första framträdande på Bokdagar i Dalsland-festivalen. Det gör hon med kommande boken Tjabo, en skildring av Carl XVI Gustafs liv, såsom det framställts i analyser, nyheter, skvaller och allsköns offentlighet.
Vi får följa honom från det att han var den efterlängtade lintotten som skulle rädda ätten Bernadotte kvar på tronen men också revanschera föräldrarnas skamfilade rykte efter andra världskriget, över till den känsliga skolpojken, som växer upp till playboyprinsen som påstås vara bakom flötet och inte riktigt lämplig för ämbetet, och det under en tid då socialdemokraterna överväger att avskaffa monarkin. Han blir kung vid 27 års ålder och raskt trebarnsfar, samtidigt som Sverige ändrar skepnad i grunden.
Tjabo är en berättelse om kungen sedd genom medierna och medborgarna. Den utmanar den hängivna rojalisten och den inbitna republikanen, och den överraskar den som tror sig vara helt ointresserad av kungen som person och kronan som statsskick.

Sara Strömberg är uppvuxen i Jämtland och Västerbotten. Hon arbetar som frilansjournalist och författare i Östersund, där hon också är bosatt med sin familj. Hennes tidigare böcker, Sly och Skred har hyllats av både kritiker och läsare och utsågs av Svenska Deckarakademin till Årets bästa svenska debut (2021) respektive Årets bästa svenska kriminalroman (2022). Skinn är tredje boken om antihjälten Vera Bergström. Och i höst kommer fjärde romanen i serien, som översatts till en rad språk och spritts till nio länder och sålts i över en halv miljon exemplar bara i Sverige.

Mohamed Yussuf är journalist och har arbetat på bland annat Dagens Nyheter och Filter. Nation av poeter, som kommer i april, är hans debut som författare. Boken är en berättelse om konst och kriminalitet. Det är berättelsen om ett eftersatt miljonprogram där kreativiteten kokar och hungern att skapa vilar på en månghundraårig tradition med rötterna på Afrikas horn. En berättelse om hur en ung man från Rinkeby banade väg med sina vänner och ritade om kartan för svensk kultur – för alltid.

Yasin Mahamoud är de senaste årens mest hyllade svenska rappare. Han har förnyat svensk hip hop, strömmats miljontals gånger på Spotify och vunnit både Grammis och P3 Guld. Men han är också landets mest kontroversiella artist – Yasin har pekats ut som ledargestalt i ett kriminellt nätverk från Rinkeby, dömts till fängelse för grovt vapenbrott och väntar just nu på dom, misstänkt för inblandning i ett kidnappningsförsök på en annan känd rappare.

Nu skriver journalisten Mohamed Yussuf en bok som kommer fördjupa bilden av Yasin, hans karriär och det uppmärksammade kidnappningsfallet. Boken, som har titeln Nation av poeter, är samtidigt en personlig berättelse om en okänd sida av dagens Sverige där Yussuf ger läsaren en unik inblick i somalisk kultur och traditioner.

– Jag vill teckna ett komplext porträtt av landets mest omdebatterade artist, och samtidigt skriva fördjupande om de konflikter som uppstått och skär genom det svenska samhället. På många sätt koncentreras de i Yasin, säger Mohamed Yussuf.

Olle Häggström är professor i matematisk statistik vid Chalmers tekniska högskola och ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien. Han har arbetat med policyfrågor som rör AI på både nationell och EU-nivå. Tänkande maskiner, som kom ut i nyutgåva här om året, är hans femte bok. Häggström har sedan flera år sommarhus i dalsländska Edsleskog och planerar att flytta till Dalsland permanent. På årets Bokdagar i Dalsland framträder han i en programpunkt om artificiell intelligens och senaste tidens utveckling av artificiell intelligens, som fullständigt exploderat, med bland annat OpenAI:s släpp av Chat GPT-4. Häggström är fortsatt oroad över riskerna med att fortsätta rusa i samma riktning. Trots AI:s fascinerande potential finns en konkret fara att den samtidigt blir bra på att manipulera människor. Vad är vi beredda att offra för utvecklingen? Och kan vi lita på AI-företagen under pågående kapplöpning för att dominera marknaden?

Amat Levin är journalist, bland annat i Dagens Nyheter, gör podden The Power Meeting Podcast och driver populära Instagramkontot Svart historia, med över 85000 följare. Han författardebuterade 2020 med Slumpens barn.

2022 utkom hans andra bok, Svart historia, som Augustnominerades. I den senare boken arbetar han för att börja fylla en funktion många saknat av Afrikas och svarta människors historia. Få delar av världshistorien är lika försummad som svarta afrikaners och den tillhörande diasporan runt om i världen. Fram till för bara sex decennier sedan ansågs den inte ens vara värd att studera. Bilden av Afrika som en kontinent vars historia börjar med ankomsten av européer har på många sätt överlevt fram till idag.

Fortfarande finns de som ser på Afrika som mer eller mindre samma land, ett mörkt hörn av världen dominerat av ändlösa krig och utbredd fattigdom, eller de som tänker att kontinenten har kolonialismen att tacka för de framsteg som skett. Att kasta nytt ljus över den sortens tankegångar var utgångspunkten för Amat Levin när han startade kontot och nu ger ut boken Svart historia. I Svart historia blandas en stor mängd personer, fenomen, händelser och skeenden: från uråldriga folkvandringar med massiva konsekvenser, skapandet av världens kanske första kristna stat och den trans-sahariska slavhandeln, till den karibiska frihetskampen, Angela Davis motstånd och Sister Rosetta Tharpe – rock’n’rollens gudmoder.

Boken försöker inte ge en komplett eller slutgiltig bild av Afrikas, eller svarta människors, historia, utan är en serie nedslag, en samling breda penseldrag som ger en introducerande inblick. Kärnfull utan att vara för förenklande fungerar den som ett verktyg till att bättre förstå världen vi lever i idag.

Anne Agardh är lärare och specialpedagog med flerspråkig bakgrund och påbrå från Sverige, England och Frankrike, vilket har varit utgångspunkten för hennes intresse olika länder och kulturer. Vid sidan av arbetet har hon länge ägnat sig åt släktforskning. Hon fann uppgifter om Abraham Brink från Åmål när hon läste i gamla dokument hos The National Archices i London. Var det här verkligen en svensk man som sysslat med slavhandel? Visste man om detta i Sverige? Efter några års research skrev hon faktaboken Brink – den svenske slavkaptenen. En historiker kontaktade henne och hon fick tillgång till fler fakta om Brinks liv. Med slavar i lasten är en roman som följer Abraham Brink från barndom till ålderdom. Agardh har forskat i flera länders arkiv.

På sommarens Bokdagar i Dalsland möts Levin och Agardh i ett samtal om slavhandeln, Sveriges del och skuld i den och om slavkaptenen Abraham Brink från Åmål

Dick Harrison är professor i historia i Lund och en av Sveriges främsta historiska författare. Han har gett ut över hundra böcker om svensk och internationell historia och bland annat vunnit Augustpriset i fackboksklassen för Stora döden (2000). Han är krönikör i Svenska Dagbladet och skriver regelbundet i Populär Historia. För en bredare publik är han också känd som sakkunnig i tv och radio.

– Det blir en bred historiebeskrivning med nedslag i utvalda tidsepoker, säger Kerstin Aronsson, verksamhetsutvecklare på Visit Dalsland och Dalslands Kanal AB, redaktör och förläggare för boken.

Som historieprofessor är Harrison väl bekant med Dalsland, som han besökt många gånger. 2018 kom hans bok Dalslands historia. Då var han även en av högtidstalarna i Håverud när Dalslands kanal firade sitt 150-årsjubileum.

Kerstin Aronsson berättar att planerna på boken funnits länge och tycker att det är viktigt att kanalen får en ny och modern historiebeskrivning.

– Dalslands kanal rymmer så mycket historia. Dick Harrison är en kunnig och spännande berättare som öppnar upp nya perspektiv på historien. Han ser Dalsland som en del i en helhet, inte bara som ett litet landskap.

Boken ges ut den 12 juni, i samband med att Dalslands kanal öppnar slussarna för året. I augusti gör Harrison en Dalslandsturné med boken. Turnén får sin final på sommarens Bokdagar i Dalsland 15 augusti, då Dick Harrison debuterar i Bokdagarsammanhang.

– Vi har länge försökt få honom till något av våra våra evenemang, men av olika anledningar har det inte lyckats, säger Bokdagar i Dalslands verksamhetsledare Victor Estby. Därför är vi extra glada att det äntligen blir av att han gästar oss. Och med nya boken om Dalslands kanal blir det ju dubbeljackpott! Vi ser mycket fram mot detta!

Ett viktigt inslag i den samtida ukrainska poesin är frontpoesin: dikter skrivna av poeter – både manliga och kvinnliga – i aktiv tjänst. Artur Dron är en av dessa. Han föddes 2000 i Voskresyntsi i västra Ukraina och studerade till journalist i Lviv, där han är bosatt. Debuten som poet skedde 2020 med diktsamlingen Hurtozjytok No6 (»Studenthem nr 6«). I februari 2022 tog han värvning som frivillig. Diktsamlingen Vi var här innehåller dikter skrivna vid fronten. De är översatta av Mikael Nydahl, som kommer att göra Dron sällskap på scenen på Bokdagarna som samtalsledare. Samtalet sker på engelska, Dron läser sin poesi på originalspråket ukrainska och Nydahl läser ur sin svenska översättning. De kommer att samtala om Drons författarskap, men även om situationen i Ukraina idag.

Prisad översättare från ryska, engelska baltiska språk, belarusiska och ukrainska. Förläggare, undervisar på magisterprogrammet i skönlitterär översättning från ryska vid HDK-Valand, Göteborgs Universitet. Har översatt dikter av Artur Dron och kommer att läsa ur sina svenska översättningar vid deras gemensamma programpunkt på Skafferiscenen på Bokdagarnas lördagseftermiddag. Nydahl kommer även att leda samtalet.

Tora Wall har filosofiemagister från Göteborgs Universitet samt är doktorand i folkloristik vid Åbo Akademi. Hon anses vara en av Sveriges ledande experter på folktro och traditioner och är anställd vid Nordiska museet där hon ansvarar för immateriellt kulturarv i form av tro, traditioner och berättande. Tora är även verksam som föreläsare och en aktiv folkbildare i tv och radio. Hon är aktuell med boken Skogen: I folktro, sägner och sagor, som blev Augustnominerad 2024. På Bokdagarna debuterar hon tillsammans med danska författaren Rasmus Daugbjerg i ett samtal om skog, folktro och klimat. Samtalet leds av Per J Andersson. Programpunkten är ett samarbete med Sveriges Författarförbunds skönlitterära sektion och fackbokssektionen Minerva och Flo förlag.

Rasmus Daugbjerg (DK) är en av de starkaste nya rösterna i dansk litteratur. Han har gått författarskolan på Biskops Arnö och i Köpenhamn och debuterade 2021 med kritikerrosade Rygtet. Hans andra roman, Trold, utkom i Danmark 2022 och har bland annat nominerats till de prestigefyllda Blixenpriset och Montanas litteraturpris. Med Flo förlags översättningar av Trold och Rygtet introduceras Daugbjergs författarskap på svenska. På Bokdagarna debuterar han tillsammans med Tora Wall i ett samtal om skog, folktro och klimat. Samtalet leds av Per J Andersson. Programpunkten är ett samarbete med Sveriges Författarförbunds skönlitterära sektion, fackbokssektionen Minerva och Flo förlag.

Per J Andersson är en av grundarna av resemagasinet Vagabond, där han är redaktör. Han har skrivit ett flertal guideböcker och reportageböcker samt dokumentärromanen New Delhi–Borås – den osannolika berättelsen om indiern som cyklade till kärleken i Sverige, hittills översatt till tolv språk. Nu är han aktuell med Historiska resenärer om tolv kvinnliga resenärer som trots att de levde i en tid då kvinnor hade mycket svårt att resa gjorde just det – reste och äventyrade sig fram i världen och med Sand: Jakten på världens mest åtrådda naturmaterial. På Bokdagarna debuterar han både som författare och samtalsledare. Han samtalar med Ida Bäckmann-sällskapets ordförande Solweig Johansson och Yukiko Duke med sin bok Historiska resenärer: 12 kvinnor som erövrade världen som utgångspunkt om kvinnliga upptäckare genom historien – från Gudrid Torbjörnsdotter och San Mao till Åmålsbördiga Ida Bäckmann. Och med Marcus Rosenlund (FI) sandens och underjordens betydelse utifrån deras böcker Marcus Rosenlund (FI) samtalar med varandra om sina böcker Sand: Jakten på råvaran som formar vår värld och Den underjordiska boken. Han håller även i ett samtal med Tora Wall och Rasmus Daugbjerg om skog, folktro och klimat utifrån deras aktuella böcker Skogen: I folktro, sägner och sagor, Troll och Ryktet. Programpunkten är ett samarbete med Sveriges Författarförbunds skönlitterära sektion, fackbokssektionen Minerva och Flo förlag.

Vetenskapsjournalisten Marcus Rosenlund (FI) är bäst känd för radioprogrammet Kvanthopp på svenska Yle. Han har studerat vid Svenska social- och kommunalhögskolans journalistlinje och belönats med Statens informationsspridningspris, Svenska litteratursällskapets pris och Topeliuspriset. Tidigare har han gett ut böckerna Det stora, lilla livet, Mot stjärnorna och Väder som förändrade världen. Nu är han aktuell med Den underjordiska boken.Vad finns under marken vi går på? Det är en fråga vi sällan ägnar särskilt mycket tid. Marcus Rosenlund visar varför vi borde göra det. Där finns nämligen en spännande värld, full av fossiler, grottor, gruvor och katakomber. Rosenlund blandar roliga anekdoter med fascinerande fakta. Med utgångspunkt i saltgruvan i Hallstatt berättar han saltets historia. I London gör han en djupdykning i de underjordiska floderna under metropolens gatstenar. Han tar oss till slutförvaringen för kärnavfall Onkalo och det tolv kilometer djupa borrhål som Sovjetunionen borrade på Kolahalvön. Intressanta människoöden får också plats. Vi träffar bland andra Mary Anning, historiens kanske främsta fossilsamlare, och Ferdinand de Lesseps, mannen bakom Suezkanalen. Underjorden som mytologiskt dödsrike finns också med på ett hörn och därtill något som Rosenlund betecknar som värre än dödsriket: den erfurtska latrinkatastrofen. På Bokdagarna debuterar han i ett samtal med Per J Andersson om sin bok och Anderssons Sand: Jakten på världens mest åtrådda naturmaterial.

Karin Collins (FI) är uppvuxen i finska Hangö. Hon har studerat engelsk och fransk litteratur och lingvistik. Karin bodde i England i nästan tjugo år, och arbetade där med marknadsföring och copywriting. Nu är hon tillbaka i Hangö – en outsinlig inspirationskälla – och skriver på heltid. Collins första bok kom ut 2019, och sedan dess har takten varit ungefär en bok om året. De tre första böckerna utspelar sig på 1970- och 80-talet, medan den senaste trilogin handlar om Hangö under vinterkriget och fortsättningskriget. Alla hennes böcker handlar om vanliga människor, sägs det – men finns det egentligen sådana? Finlands svenska biblioteksförening valde Collins trilogi om Hangö under andra världskriget till årets biblioteksbok 2025 med motiveringen: Hangötrilogin lyfter en omvälvande tid för finländarna som efterlevande generationer inte helt kan förstå omfattningen av. Kriget orsakade trauman för de människor som upplevde det på nära håll vilket kunde vara svårt att sätta ord på. Trilogin är en stor samhällsgärning som genom Collins finstämda språk och gestaltning av hur vanliga människor drabbades ger oss möjlighet att få en större insikt i och förståelse av vår egen historia. Hon debuterar på Bokdagarna i ett samtal med Heli Kittilä om just Hangötrilogin.

Linus Nyman (FI) har jobbat med film och TV och doktorerade på Hanken år 2015 med en avhandling om open source. Under sin tid i högskolevärlden publicerade han ett tjugotal akademiska artiklar samt forskade och undervisade i diverse nördiga ämnen. I sina föreläsningar kombinerade Linus sitt intresse för IT med sin kärlek för pappaskämt, och blev 2018 framröstad till Årets föreläsare. Nu är han aktuell med Schyssta hackers – Från Ada Lovelace till Linus Torvalds. Ordet hacker betydde ursprungligen någon som var både kreativ och tekniskt kunnig. Till dem som kallar sig hackers hör många av IT-historiens mest inflytelserika personer. De som vågat utmana gränserna för vad som är möjligt för både datorer och människor. Boken tar läsarna med på en lustfylld vandring genom teknologins historia, tillsammans med dem som skrev den. Vi träffar bland annat Ada Lovelace, dotter till Lord Byron, som var med om att utveckla en beräkningsmaskin och samtidigt blev världshistoriens första programmerare. Vi får också höra om Linus Torvalds, mannen som utvecklade Linux, det operativsystem som idag används bland annat på rymdstationen ISS, i alla världens snabbaste superdatorer och i majoriteten av världens telefoner samt smartapparater. Boken bygger på flera år av forskning och på tiotals intervjuer. Med finns roliga anekdoter från Finland, Sverige och världen, och otroliga fakta som presenteras på ett lika underhållande som lättfattligt sätt. Han debuterar på Bokdagarna med ett samtal tillsammans med professorn i matematisk statistik vid Chalmers tekniska högskola, ledamoten i Kungliga Vetenskapsakademien och AI-experten Olle Häggström om schyssta hackers och om senaste tidens utveckling av artificiell intelligens, som fullständigt exploderat. Trots AI:s fascinerande potential finns en konkret fara att den samtidigt blir bra på att manipulera människor. Vad är vi beredda att offra för utvecklingen? Och kan vi lita på AI-företagen under pågående kapplöpning för att dominera marknaden? Samtalet leds av översättaren Linus Kollberg, som på grund av den tekniska utvecklingen och sitt engagemang hos bland annat Översättarcentrum blivit alltmer insatt i och efterfrågad i samtal om om AI och översättarnas arbete och villkor.

Sedan drygt tio år tillbaka översätter han från tyska, spanska och engelska till svenska. Han arbetar gärna med olika slags texter och har översatt såväl facklitteratur som dramatik och skönlitteratur, inklusive barnböcker och serieromaner. Ungefär hälften av tiden arbetar hanmed undertextning, framförallt åt SVT, Axess TV och bio. Arbetar även som regional samordnare för ÖC i Västra Götalandsregionen. På Bokdagarna debuterar han som moderator i ett scensamtal med Olle Häggtsröm och Linus Nyman om schyssta hackers och om AI:s fascinerande potential och konkreta fara.

Ida Bäckmann-sällskapets ordförande Solweig Johansson samtalar på Bokdagarna med Per J Andersson och Yukiko Duke om Anderssons bok Historiska resenärer: 12 kvinnor som erövrade världen som utgångspunkt om kvinnliga upptäckare genom historien – från Gudrid Torbjörnsdotter och San Mao till Åmålsbördiga Ida Bäckmann. Den senare finns inte med i boken, men hade mycket väl kunnat vara det.

Arkitekten, historikern och kritikern Rasmus Wærn har varit redaktör på tidskriften Arkitektur, ordförande för svenska Alvar Aalto-sällskapet och har anknytning till Dalsland. På Bokdagarna föreläser han om nya boken Arkitektur i Värmland. Värmland gömmer många hittills okända byggnader av högsta klass. I denna överskådliga guide finns allt samlat, från praktfulla herrgårdar till finurliga ateljéer. Det är även en berättelse om vad arkitektur egentligen är, och om hur hela Sverige byggts upp. Programpunkten är ett samarbete med Arkitektur förlag.

Bilan Osman är journalist och har bland annat varit regelbunden medarbetare i Expo, Svenska Dagbladet, Expressen och Dagens ETC. Hon har deltagit i antologierna Svart kvinna och En annan historia. Det var bättre förr är hennes debutroman. Med den debuterar hon på Bokdagars scen i ett samtal med Simon Sorgenfrei om muslimer och deras situation i Sverige nu och då uifrån sin debutroman och Sorgenfreis bok ”De kommer att vara annorlunda svenskar”: berättelsen om Sveriges första muslimer.

Om Osman roman: Leyla är en tonårstjej under hård press. Hennes uppväxtort Vallön är en splittrad plats och på senare år har det blivit allt tydligare. En del av Leylas skolkamrater har börjat uttrycka sin rasism öppet, parallellt med att samhällets syn på muslimer blivit snävare. En dag vaknar Leyla upp i en sjukhussäng och inser att det som hon har oroat sig för så länge till slut har inträffat. Ett fruktansvärt våldsdåd har skett på hennes högstadieskola. Vi följer de händelser som lett fram till dådet genom Leylas blick. Men också genom Liam, en skolkamrat till Leyla vars ensamhet drivit honom att uppsöka alltmer ljusskygga hörn av internet. Bilan Osmans debut är historien om ett alltmer splittrat land, där vänskaper krossas av ideologier och isolering leder till radikalisering. Det var bättre förr är en roman som fångar flera av vår tids stora dilemman.

Simon Sorgenfrei är professor i religionsvetenskap och föreståndare för Institutet för forskning om mångreligiositet och sekularitet (IMS) vid Södertörns högskola. Han har bland annat forskat om muslimsk mystik och möten mellan sufiska och västerländska esoteriska traditioner. En av hans senaste böcker är ”De kommer att vara annorlunda svenskar”: berättelsen om Sveriges första muslimer. Han debuterar i Bokdagarsammanhang i ett samtal med Bilan Osman om muslimer och deras situation i Sverige nu och då uifrån nämnda bok och Osmans debutroman Det var bättre förr.

Kjersti Anfinnsen (NO) debuterade 2012 med romanen Det var grønt. Hennes två böcker om Birgitte Solheim har hyllats stort och nått en bred läsekrets i såväl Norge som en rad andra länder. De är sedan tidigare översatta till tolv språk. Bägge delarna i serien – De sista smekningarna och Ögonblick för evigheten – utkom på Flo förlag våren 2025 i översättning till svenska av Marie Lundquist. Om dem och isländska Kristín Eiríksdóttirs De blottade samtalar hon och Eiríksdóttir om med Kerstin Aronsson på årets Bokdagar. Programpunkten är ett samarbete med Flo förlag.

Kristín Eiríksdóttir (IS) har sedan debuten som lyriker 2004 skrivit romaner, noveller och skådespel och räknas idag som en av de mest tongivande och inflytelserika isländska författarna i sin generation. Hennes roman Elín, diverse tilldelades bl. a. Isländska litteraturprsiet 2017 och utkom på svenska på Flo förlag 2020. Eiríksdóttir är under våren 2025 aktuell med sin senaste roman De blottade (Tól), i svensk översättning av Arvid Nordh. Om den och norska författaren Kjersti Anfinnsens romaner De sista smekningarna och Ögonblick för evigheten samtalar hon och Anfinnsen om med Kerstin Aronsson på årets Bokdagar. Programpunkten är ett samarbete med Flo förlag.

Förläggare, som startat och drivit Xplorer, Anamma Böcker och Kabusa Böcker. Det senare introducerade en rad svenska och utländska författare. Hon är medgrundare av NOFF, Sverigesstörsta förening för oberoende förlag. Hon är prisad översättare, främst från danska. Hennes nya förlag, Dalsland Explorer, har gett ut Dick Harrisons Dalslands
historia. Hon ligger även bakom utgivningen av hans nya bok, Dalslands kanals historia, som han föreläser om på årets Bokdagar. Aronsson är bosatt i Dalsland och arbetar på Visit Dalsland. Debuterade förra årets som presentatör och samtalsledare i Bokdagarsammanhang. I år presenterar hon på Skafferiscenen och Dalslandsscenen och leder samtalet med norska författaren Kjersti Anfinnsen och isländska Kristín Eiríksdóttir om deras kritikerrosade romaner i Gamla kyrkan. Programpunkten är ett samarbete med Flo förlag.

Journalist, kritiker, författare, moderator och översättare. Hon är konstnärlig rådgivare för Nordens största litteraturfestival, Norsk
Litteraturfestival i Lillehammer. Yukiko Duke är en återkommande kraft vid våra evenemang sedan 2018. Vi är stolta och glada att åter få hälsa denna mångbegåvade, litterärt kunniga och skickliga moderator välkommen till Dalsland. I sommar leder hon samtal såväl på Skafferiscenen som i Gamla kyrkan/Kulturmagasinet under Bokdagarfredagen .

Journalist och författare. Deltog vid 2023 års Bokdagar med reportageboken Barnen som ville rädda världen. Boken tar avstamp i hans egen uppväxt och tidiga klimatengagemang i dalsländska Steneby. Han
bokdebuterade 2007 med En linje över Kina, som bygger på två cykelturer tvärs över Kina med sju års mellanrum. Mottog 2008
Dalslands Litteraturpris. Förra året Bokdagardebuterade han som
presentatör och samtalsledare. I år delar han återigen presentatörsuppdraget på Skafferiscenen med Kerstin Aronsson och gör – som hon även insatser på Dalslandsscenen och håller även där ett samtal med Amat Levin och Anne Agardh om slaveriets historia och Sveriges och Åmåls roll och skuld i den.