Bokdagar i Dalsland 13-15 augusti 2026

Cecilia Uddén är journalist och programledare, verksam som utrikeskorrespondent, reporter och programledare vid Sveriges Radio. Hon har belönats med en lång rad priser, bland annat har hon mottagit Stora journalistpriset och Publicistklubbens stora pris två gånger och blev 2014 hedersdoktor vid Göteborgs Universitet.

Hon har medverkat i flera antologier, men det här är hennes första egna bok. Om den skriver hon själ så här: ”Det finns inga oskyldiga i Gaza!”, sa en israelisk väninna den 8 oktober 2023, dagen efter den värsta massakern på judar sedan Förintelsen. En tid senare sa den israeliske presidenten samma sak. Dessa ord blev ursäkten för ett chockerande brutalt och avhumaniserande krig. Jag förstod tidigt att den 7 oktober skulle förändra Mellanöstern mer än 11 septemberattackerna mot USA. Att Hamas attack skulle leda till att Bashar al-Assad störtades i Syrien och att Hizbollah, Iran och den fruktade motståndsaxeln försvagades var knappast något Hamasledaren Yahya Sinwar kunnat ana. Men sannolikt hade han räknat med att Israels vedergällning skulle eka i generationer och leda till ett sällan skådat Israelhat. Om människorna i detta nya Mellanöstern vi nu ser, där allt har en smak av aska, handlar min bok.”

Olof Lundh är journalist på TV4 och chefredaktör samt krönikör på Fotbollskanalen. Han skriver även krönikor om idrott och affärer i Dagens Industri och har en egen podcast. Han blev årets sportjournalist 2015, fick Per Wendel-priset som årets nyhetsjournalist 2016, var programvärd för Stora Journalistpriset 2019 och nominerad till Stora Journalistpriset som Årets röst 2022.

Tidigare har han gett ut Vad jag pratar om när jag pratar om fotboll (2016), Allsvenskan enligt Lundh (2018), Landslaget enligt Lundh (2020), Sporten och livet enligt Lundh (2021) samt Templet i öknen (2022). Lundh har deltagit i frågesporten Alla mot alla i i tolv säsonger och bara vunnit en gång, vilket gör ont i honom. Han var värd i Sommar i P1 2024.

Erika Bjerström är journalist och författare. Under många år var hon utrikeskorrespondent på SVT och global klimatkorrespondent från 2019 till 2024. Bjerström har tidigare utkommit med bland annat Klimatkrisens Sverige (2024) och Det nya Afrika (2013).

Erika Bjerström blir SVT:s första globala klimatkorrespondent 2019. Under åren som följer ser hon hur klimatfrågan politiseras och hur debatten börjar präglas av desinformation, hot och påhopp. När Bjerström lämnar uppdraget 2024 har hon blivit en av Sveriges mest utsatta journalister.

Demokratin dör i hettan är en skakande journalistisk skildring av vad som hände de där åren – då klimat- och demokratikrisen började förstärka varandra. Den visar att klimatet fått en framskjuten plats i det högerpopulistiska narrativet om den styrande eliten, som åberopas i de upptrappade attackerna mot fria medier, forskare, klimatlagar och domstolar – och används för att vinna valröster. Samtidigt har etablerade partier börjat backa från sina ambitiösa klimatåtgärder.

Vägvalet är potentiellt ödesdigert. För om världens demokratier inte kan hantera klimatkrisen, kan de då överleva den? Med ökande spänningar i en allt hetare värld är det vi nu upplever i värsta fall bara början.

Med ett förord av Åsa Wikforss.

Balsam Karam är kurd med rötter i Iran och Irak, men bor sedan barnsben i Stockholmsområdet. Hon är författare och bibliotekarie och debuterade 2018 med den kritikerhyllade och mycket uppmärksammade romanen Händelsehorisonten, med vilken hon deboterade i Bokdagarsammahang. Nu återkommer hon till Dalsland med sista delen i sin romantrilogi, Mörk materia – en kärleksroman, som hon nu är aktuell med.

Det är i gryningen dagen efter den årliga förstamajfesten som människorna i Solrosstugan hittar den svårt skadade flickan. Hon ligger slängd intill vägen och de misstar henne först för skräp. De tar hand om henne, vårdar henne alltmedan de sliter hårt på fälten på Campo under Mister och Misters mäns vakande öga. De älskar henne och blir älskade tillbaka. De hämnas henne och hon hjälper dem att hämnas tillbaka. Sedan återvänder hon till sin familj i gränden, med löftet om att snart hälsa på sina älskade på Campo – ett löfte hon inte kommer att hålla.

Var kommer kärlek ifrån och vad får den att expandera? Hur älskar man i tider av våld och avstånd? Och hur får man den man älskar att återvända?

Mörk materia – en kärleksroman är Balsam Karams tredje, kritikerrosade bok i den tematisk sammanhängande rymdtrilogin. En roman om kärlek och omsorg, om arbete, migration och värdet av ett liv.

Sissela Kyle är uppvuxen i Partille. Hon är en av Sveriges främsta skådespelare, har medverkat både på teatern, på film, i radio och i tv. Sedan 2011 arbetar hon som regissör och under några år var hon chef för Parkteatern i Stockholm. Hon har mottagit ett stort antal priser, bland annat Alf Henrikson-priset med motiveringen att hon ”med kvickhet och bildning formar lysande underhållning med tankeväckande innehåll”. Nyligen erhöll hon också Medaljen Litteris et Artibus av åttonde storleken för sina framstående konstnärliga insatser som skådespelare och teaterchef. Just nu är hon aktuell  som regissör för Studie i mänskligt beteende på Stockholms stadsteater och sin egen Min föreställning om mamma som fått lysande recensioner och hyllats av publiken. Hon debuterar på Bokdagarscenen med sin aktuella och hyllade självbiografi CV. Livets gång.

”Redan när jag fyllde femtio år fick jag svindel av min ålder. Det kom för mig att om jag levat mitt liv åt andra hållet skulle jag vid femtio års ålder vara framme vid 1907. Mina föräldrars liv kändes så nära och blandades ihop med mitt eget, samtidigt som min egen barndom var oändligt långt borta. Mitt liv, så många år jag levt. Så hisnande mycket som förändrats och ändå är jag på något sätt densamma. Tiden, åldern, kroppen, erfarenheter, minnet, glömskan har gjort mig till den jag är nu. Jag tycker att det är ofattbart hur långt bort en tid som var alldeles nyss känns, och hur nära jag har de längesedan levda åren.”

Kyle skriver om uppväxten i Partille och om livet som regissör och skådespelare idag. Boken består av en räcka med nedslag – både från de avgörande ögonblicken i livet och om de platser och människor som format henne. Hennes CV har en imponerande bredd. Hon har spelat på små och stora scener, såväl seriös dramatik som fars, hon har lett galor, filmat och regisserat. Samtidigt har hon umgåtts med vänner, bildat familj, skilt sig, tagit hand om gamla föräldrar.

En skildring av livets gång helt enkelt. Och Sissela Kyle skriver med samma udd och tajming som kännetecknar allt hon gör. Det är underhållande, tankeväckande, smart och klokt.

Monika Fagerholm är en av Finlands och Nordens internationellt mest kända och framgångsrika författare. Hon är uppvuxen i Helsingfors och numera bosatt i Tenala. För sina böcker har Monika Fagerholm erhållit ett flertal utmärkelser, bland dem Augustpriset 2005 och Svenska Akademiens nordiska pris 2016. Vem dödade bambi? tilldelades Nordiska rådets litteraturpris 2020 och nominerades till Finlandiapriset samma år. Fagerholm tilldelades även Svenska litteratursällskapets största pris, Karl Emil Tollanders pris, år 2020. Hon har även tilldelats Selma Lagerlöfs litteraturpris (2020) och Övralidspriset (2022) Hösten 2025 tilldelades hon Finlandiapriset för ”Döda trakten/Kvinnor i revolt”.

Om nya boken:

Alice 18, kommer från landsbygden. Hon flyttar in hos pappa Max, som är fotograf, och styvmamman Siri i förorten. Alice tar bussen in till centrum och börjar göra sig ett liv. Aftonläroverket, Fria högskolan, Filmarkivet, Veronica Segers lägenhet med sina legendariska fester, stadens gator: allt detta ska bli hennes. Veronica lär henne att skriva som ett litet djur, Pelle blir hennes pojkvän och Evelyn hennes vän. Hon är refuserad poet, performancekonstnär och dansare. Det är 1976/77. ”Istiden”, säger Siri, som minns en annan tid, full av kamp och politik.

Istiden har kallats ”de fredligaste efterkrigsåren”. Men det är en lögn. I Tyskland förs ett krig mot en självutnämnd stadsgerilla som ger ringar på vattnet över hela kontinenten. Våldet smyger sig på, rädslan äter sig in – paint the town rädd – och tillvaron kraschar på det brutalaste sätt man kan tänka sig. Döda trakten/Kvinnor i revolt är den första delen i en tredelad romansvit. Det handlar om att vara så ung att livet är en horisont av möjligheter och motstånd, om vad som krävs för att bli konstnär och vilka historier man berättar då inget ännu har hänt.

Anna-Karin Palm har efter författardebuten, vid sidan om författarskapet, arbetat som frilansande förlagsredaktör, lektör och kulturskribent. Hon har varit redaktör för Natur & Kulturs utgivning av C.G. Jungs verk på nittiotalet, och för Ax:son Johnsonstiftelsens Engelsbergsböcker under 2000-talet, bland mycket annat.

Anna-Karin Palm skrev under hela uppväxten, och debuterade med en novell i Prismas debutantantologi Novella, 1985. Under några år i slutet av 80-talet och början av 90-talet var hon medlem av redaktionen för den litterära tidskriften Åttiotal/90TAL. Romandebuten skedde år 1991 med Faunen, som fick stort genomslag både hos kritik och publik. Den följdes av novellsamlingen Utanför bilden 1992. Med romanen Målarens döttrar (1997) fick hon sitt genombrott. Boken hade stor framgång både i Sverige och utomlands, och har översatts till många språk. År 1999 gav hon ut två böcker, den humoristiska kortprosaboken Lekplats och barnboken Vildvinter (Natur & Kultur, illustrerad av Anna Bengtsson), och 2001 novellsamlingen In i öknen. Romanen Herrgården utkom 2005, och 2007 kom Om vänskap (Bokförlaget Lejd), essädialoger skrivna tillsammans med Kate Larson. Romanen Snöängel (2011) är en flerskiktad berättelse om staden Stockholm, som utgår från händelser under vintern 1985-86 men förgrenar sig i tid och rum till en roman om minne och längtan, språk och exil. 2014 kom novellsamlingen Jaktlycka, tio variationer över den kvinnliga kroppens liv och erfarenheter. Jag vill sätta världen i rörelse (augusti 2019) är en biografi över Selma Lagerlöf, som tecknar ett rikt porträtt av en sökande, tänkande, älskande människa med starkt frihetsbegär och djärva visioner; en författare som än idag sätter läsarens värld i rörelse. Boken nominerades till Augustpriset för bästa fackbok 2019. 2021 utkom Jag skriver över ditt ansikte, en berättelse om författarens egen mors Alzheimer. 2022 tilldelades hon Doblougska priset. Hennes novell Agnes & Betty nomineras till Sveriges Radios Novellpris 2023.

Resor och längre vistelser utomlands har betytt mycket för författarskapet, Grekland och Mellanöstern kan särskilt nämnas. Anna-Karin Palm har varit bosatt i London och i en liten fiskeby i Normandie, men bor sedan 2005 tillsammans med sin familj i Stockholm och norra Hälsingland.

2023 valdes Anna-Karin Palm in som ledamot i Svenska Akademien på stol nummer 16.

Hon har framträtt vid Bokdagar i Dalslands evenemang flera gånger och är aktuell med novellsamlingen Trakten:

En ung flicka har sina egna ställen i trakten, sina Platser av längtan och upplösande närvaro. I grusvägens skuggkurva, vid den avsides kojan i skogen. Den här sommaren händer något där, något samtidigt befriande och hemligt.

Anna-Karin Palm berättar i sin novellsamling om uppbrott och om att stanna kvar, om en åldrandets lättnad i att välja bort, om ensamhet i fåglars sällskap. Om att förlora någon i älvens brus, och om att upptäcka ljusets strimma av guld i dimman över fälten. I den vardagligt lågmälda tonen hörs ibland också klangen av saga och folktro. Boken har fått en rad lovord. Bland annat gav SVT:s Kulturnyhheternas kritiker följande omdöme:

”Inre monologer, rappa replikväxlingar, folksagotoner, Palm behärskar dem alla på ett självklart vis. Och den som tänker att en novellsamling är en mellanbok i väntan på något större har fel. Det är i begränsningen mästaren visar sig, det sa redan Goethe och det gäller än.”

Hon medverkar i ett särskilt novellblock på årets Bokdagar i Dalsland och deltar i ett samtal tillsammans med novellsamlingsaktuella norska författarinnan Gunnhild Øyehaug med SR:s Radionovellens producent, Joseph Knevel, som samtalsledare.

En av Norges mest egensinniga författare, med ett växande internationellt rykte. Nirstedt/litteratur har tidigare gett ut romanen Presens Maskin (2020) och novellsamlingen Knutar (2023), även de i översättning av Marie Lundquist.

Omöjliga metamorfoser, människor med stor längtan, stora sorger, små problem och stora och små tankar. Novellsamlingen Onda blommor inleds med att en kvinna sitter på toa för att menstruera när en bit av hjärnan faller ner i toalettskålen – ett mycket specifikt problem som följs av flera lika oväntade: vad ska man till exempel göra när blommorna man plockar är onda? Om allt man tar i blir slem? Om tavlorna på »Masjonalnuseet« hänger upp och ner? Och vad gör man när man har längtat efter att besöka Dovers vita klippor, men är död? Här tar spektakulära omkastningar och drömparadoxer misstänkt vardaglig gestalt samtidigt som vardagen tycks upphävd eller enbart uppdiktad. Busschauffören som håller på att bli galen på en passagerare som inte slutar prata tvingas inse att denna jobbiga person är en fiktiv gestalt i en novell, vilket antagligen även gäller henne själv.

Onda blommor handlar om kärlek, död och uppror, om att byta form eller förbli densamma. Vad är vilja och vad är drift, vad är tanke och vad är instinkt – och var finns toaletten?

Øyehaug gör sin debut i Bokdagarsammanhang i ett särskilt novellblock på årets Bokdagar i ett samtal med likaledes novellsamlingsaktuella författaren och ledamoten av Svenska Akademien Anna-Karin Palm, med SR:s Radionovellens producent, Joseph Knevel, som samtalsledare.

Tidigare producent på Radioföljetongen & Radionovellen i Sveriges Radio P1. Han håller även författarsamtal på olika scener runt om i Sverige. Har senaste åren framträtt flera gånger i olika Bokdagarsammanhang. Håller i samtalen under ett helt novellblock under årets Bokdagar i Dalsland.

Soraya Bay är född 1994 och uppvuxen i Stockholm. ”Ymnighetshornet” är hennes debut.

Om boken: En kvinna blir besatt av sin sambos älskarinna och smyger in i hennes liv. På en vernissage blir en hungrig besökande ofrivilligt en del av ett konstverk. Ett efter ett glider olika hem förbi – platser att bo på, lämna, överleva. I ett dystopiskt Sverige måste kvinnor slåss för matkuponger i en slagsmålsklubb. Och varje morgon börjar på samma sätt – i badrummet, med blicken i spegeln.

I Soraya Bays Ymnighetshornet speglas en narcissistisk samtid där novellerna kan beskrivas som ett gnistrande fyrverkeri av klass och kapital och där små ögonblick som rymmer stora skiften fångas.

Kritikerhyllningarna har varit många. ”Det var länge sedan jag läste en så extrovert skönlitterär bok som denna och det är väldigt upplivande. En bangerdebut, helt enkelt”, skrev exempelvis Annina Rabe i sin recension i Expressen.

Hon medverkar på årets Bokdagar både i ett samtal om debutboken och Sveriges Radios Radionovellen premiärsänder av nyskriven novell av henne i ett samarbete mellan radioredaktionen och Bokdagar i Dalsland.

Författare och kulturjournalist. Han debuterade skönlitterärt 2003 med romanen Italienaren och var senast aktuell med Bygdedjuret (2024). Han har skrivit såväl romaner som reportageböcker och novellsamlingar. Har Augustprisnominerats två gånger, och vunnit Ivar Lo-priset, Samfundet De Nios Vinterpris och Tidningen Vi:s litteraturpris. Han medverkade vid en författarfrukost med sin uppmärksammade reportagebok Brandvakten på Bokdagar i Dalsland 2018. Nu är han aktuell med boken Travers. Sven Olov Karlsson har alltsedan debuten uttolkat Västmanland. Där ligger hans uppväxtort Norberg, skådeplats för det litterära reportaget Travers. Ett tjugotal röster resonerar om tillvaron, både nu och då. Om kärlekar, kriser, liv och död. Det är rockstjärnornas roadie, en bärare från Kilimanjaro, en allvetande gammal mekaniker, en statslös flykting och raggaren som är begravningsentreprenör. Och den första kvinnan som körde järnbrukets travers. Karlssons polyfona bok tecknar ömsinta porträtt av individer, men belyser samtidigt Sverige. Ger det lilla samhället dess stora berättelse. På årets Bokdagar samtalar Karlsson med Augustprisade och synnerligen Bokdagarbekanta författaren och journalisten Marit Kapla.

Författaren och journalisten Marit Kapla är uppvuxen i värmländska Osebol. Hon debuterade 2019 med Osebol, som belönats med bland annat Augustpriset, Borås Tidnings debutantpris och Publicistklubbens pris Guldpennan.Osebol är översatt till engelska, norska, nederländska och spanska. Hennes andra bok Kärlek på svenska kom 2022 och 2023 kom Jakten på det autentiska som hon varit redaktör för tillsammans med Staffan Julén. Hon har författat Svenska Akademiens Litteraturbankens Litteraturkartas texter för Värmland och medverkat vid ett flertal av Bokdagar i Dalslands evenemang. På årets Bokdagar samtalar hon med författaren Sven Olov Karlsson om hans nya litterära reportagebok Travers.

Journalist, författare och programledare. Hon har jobbat för Aftonbladet och som SVT:s USA-korrespondent. Hon har fått Stora Journalistpriset i kategorin Årets Berättare och utsetts till Årets stilist av tidningen Journalisten. Numera leder hon sin egen talkshow. Carina Bergfeldt har skrivit flera kriminalromaner och reportage­böcker som sålts till ett femtontal länder. Våren 2026 kommer den historiska romanen En dag ska vi återvända, som handlar om Sveriges roll i den transatlantiska slavhandeln i Karibien i slutet av 1700-talet. Året är 1790. Juristen Axel Banér skickas på uppdrag av kung Gustav III till ön Saint-Barthélemy, Sveriges slavkoloni i Västindien. Hans hustru Milda följer motvilligt med, utan att ana vilka konsekvenser resan kommer att få för deras familj. I Ashantiriket drömmer det unga paret Yaa och Kwame om en gemensam framtid. Men mitt i deras bröllop attackeras byn av slavhandlare. I kedjor förs de över havet, till ett liv i fångenskap. Under svensk flagg flätas de fyra ödena samman i en berättelse om makt, identitet och kampen för frihet. En dag ska vi återvända är den första delen i Gustaviasviten. Med levande karaktärsporträtt och historisk skärpa skildrar Carina Bergfeldt en del av Sveriges förflutna som länge tystats ner: vår roll i den transatlantiska slavhandeln. Resultatet är en djupt berörande roman som stannar kvar långt efter att sista sidan är läst. Med sin medverkan debuterar Bergfeldt i Bokdagarsammanhang.

Professor i religionsvetenskap och föreståndare för Institutet för forskning om mångreligiositet och sekularitet (IMS) vid Södertörns högskola. Han har bland annat forskat om muslimsk mystik och möten mellan sufiska och västerländska esoteriska traditioner. En av hans senaste böcker är ”De kommer att vara annorlunda svenskar”: berättelsen om Sveriges första muslimer. Debuterade på Bokdagar i Dalsland 2025 i ett samtal med författaren och journalisten Bilan Osman i ett uppskattat samtal om muslimer i Sverige då och nu utifrån deras böcker De kommer att vara annorlunda svenskar: berättelsen om Sveriges första muslimer och Det var bättre förr.

Nu återkommer han till Bokdagarna med ett alldeles färsk slags fortsättning på förra boken: I vad som brukar kallas världens modernaste land blickar allt fler nostalgiskt tillbaka mot ett svunnet Folkhemssverige, men analyserna av vad som gått förlorat skiljer sig åt. Är det en etnisk homogenitet, eller den starka välfärdsstaten?

Via möten med såväl flyktingar som med sverigedemokrater, med sekulära såväl som fundamentalistiska muslimer, skildrar religionsvetaren Simon Sorgenfrei de senaste femtio åren i Sverige. Boken sträcker sig från 1975, då svensk immigrationspolitik fick en ny riktning, fram till Tidöavtalet 2022. Målet är att skildra islam i det samtida Sverige och att fortsätta den berättelse om svensk integrationspolitik som han påbörjade med De kommer att vara annorlunda svenskar (2022). Simon Sorgenfrei reser genom landet, från Bjuv till Kiruna, och undersöker ett politiskt laddat landskap, som forskare och som ganska vanlig svensk.

Genom de personer och situationer som författaren möter längs får vi syn på den svenska nutidshistorien från oväntade håll. Det handlar om oljekrisen och de svenska rekordårens slut, om Palmes internationalism och om ändrade migrationsmönster, om Rushdieaffären, om Sverigedemokraternas födelse och utveckling, om kriget i Bosnien, skinheads, det fria skolvalet och privatiseringarna, om 11 september och kriget mot terrorismen, om flyktingkrisen och Tidöavtalet. Men också om vanliga svenskar som trots alla olikheter ofta delar drömmar och förhoppningar för sig själva, sina nära och kära och för platserna de bor på.

Resultatet är en stor och oupphörligen överraskande berättelse om vårt land.